Jag följer Thomas Tvivlarens korrespondens med Fackförbundet Unionen, av flera anledningar;

  • Jag är medlem i Unionen sedan ett par år och då som tjänsteman.
  • Jag är pirat och tycker inte Unionen skall ägna sig åt lobbyverksamhet, i form av medlemskap i Nätverket Kulturskaparna.
  • Det verkar även som medlemskapet i Kulturskaparna bryter mot fackförbundet Unionens stadgar.

Jag hittar inget när jag söker på “Kulturskaparna” inne på Unionens medlems-web, det är kanske dags att dra igång lite diskussioner i forumen.

Jag har sett kvällens Uppdrag Granskning, första tanken; WTF?!

Andra har redan kommenterat och jag har väl inte så mycket att tillägga men några saker kan jag inte låta bli att kommentera…

  • Var är det kritiska tänkandet?
  • Var är det kritiska tänkandet?
  • Vad hade de i kyrkan att göra på en skolavslutning?
  • Varför låter prästen “Oskar” agera som han gör i kyrkan?
  • Prästen har inte orienterat sig i fakta om eventuella besöksförbud och situationer som kan uppstå när gärningsman och offer eventuellt kunde stöta på varandra.
  • Fritidspedagog/Ungdomsledare på fritidsgård orienterade sig inte i läget.
  • Varför låter kyrkan och prästen gärningsmannen “Oskar” manifestera sin “oskuld”, “demonstrera” som prästen uttrycker det?
  • Samma kväll som avslutningen begår “Oskar” den andra våldtäkten mot en flicka han känt sedan de var små.
  • “Skolpersonal ville hålla sig neutrala” .. skolan som samtidigt var den första brottsplatsen, där gärningsman och offer gick.
  • Lekmän/kvinnor som tolkar DNA-material efter eget huvud, vilken tyngd har det?
  • “… det här med internet…”
  • Rektorn på skolan verkar mer än lovligt flat…
  • Bybor som väljer “sida” mot offret, där man väljer att lita på rykten istället för att ta reda på fakta.
  • DNA-bevis förkastas för att man tror sig kunna tolka den skala bevisets styrka vägs på; +1 på en niogradig (-4 till +4) skala där 0 är origo — ovan mitten med andra ord.
  • Gärningsmannen tros fortfarande vara oskyldig även efter en ANDRA bevisad våldtäkt, hur tänker man då?

Norrlänska rednecks, ignorance is bliss .. tydligen. Man blundar för fakta och bildar sig en egen bild baserad på “han är ju så snäll och trevlig” och mobbar ut offren, de som BORDE får samhällets stöd. Usch, usch och tvi.

Lördag, Älsket fyller år och hela släkten kommer på fika. Paketöppning, kaffe, bullar och några kalla öl. Mor, Far och Milton (senaste tillskottet, i form av liten hund) är med en stund.

Söndag, trött och lite mosig i huvudet (nej, inte bakfull). Masar mig ned till city för piratfika, lyssnar och tar in, bekantar mig med nytt folk, trevligt. Kommer hem och bygger klart uppdatering av MediaCreeper, mailar och läser feeds.

Trött och skäggig, mot ny vecka.

Älsket drog igång en av sina vanliga spellistor i Spotify, som bland annat innehåller låtar från soundtracket till The Pick of Destiny med Tenacious D som mer eller mindre har blivit “husgudar”, DYF ___kan___ alla texter by heart, vi reagerade på Beelzebozz (The Final Showdown) som nu nedgraderats till en “Clean Version”. WTF Liksom?!

Vad är det för larv, ord som “fuck” och “cock” är tydligen för grova. Låtarnas lyrics är nu helt fucked-up.

Spotify, stop censoring music. Don’t fucking put up “cleaned versions”, don’t bleep. Remove it altogether and see how many listeners you got after that.

Update 2010-05-02:
Det verkar som låtarna nu återställts till sitt ursprungliga skick.

Jag och arbetskamraterna lämnade kontoret som vanligt och tog pendeln in till centralen, informatinstavlorna såg inte så lovande ut, inställda tåg, en del ersatta med buss. Jag avvaktade lite i centralhallen, tåget jag normal brukar åka med var inställt. Promenerade upp till perrongen nästa tåg skulle gå ifrån cirka 20 minuter senare och sprang på Patrik, snackade lite medan vi slog ihjäl lite tid, vi såg på håll att ett tåg rullade in bakom Malmö-Köpenhamntåget som för tillfället stod inne, vi hann inte fram förrän tåget vi skulle ta var överfullt, 17:51 Stockholm – Eskilstuna.

Vi bestämde oss att nog fick vara nog och vi drog oss tillbaka till centralhallen och en kall öl i väntan på nästa tåg, en timme senare.

Cirka 18:40 drog vi oss mot perrong 10 där 18:51-tåget som skulle ta oss hem landa, klev på och satte oss, inväntade avgång och vi kom iväg. Innan vi hade nått Flemingsberg började det dyka upp tweets från kamrater som hade hunnit med 16:55-tåget, det som krockat med tre älgar. Lokalblaskan var snabbt ute med fotograf, vi närmade oss Södertälje Syd och en kamrat som kommit med 17:51 rapporterade på twitter att det stod still i väntan på buss för vidare färd mot Eskilstuna.

Vi anade att vi skulle bli sittande en stund, följde händelse utvecklingen via twitter och facebook. Vi fastnade en halvtimme i Läggesta, för att senare kunna åka till Eskilstuna.

När vi kom fram, gick jag mot busshållplatsen. Med nästan 20 minuter till nästa buss hade jag gott om tid, såg ett X40-tåg stående på spår 1, vilket det det aldrig brukar göra. Jag gick fram till änden som pekade västerut och visst, det var tåget som hade krockat. Vad jag kunde se i den dåligt upplysta änden av perrongen, stack det ut ett älghuvut och ett ben ur kåporna runt “kopplet”. Jag tog ett par bilder i mörkret i hopp om att någon av bilderna skulle bli bra efter lite trixande med ljus och kontrast. Nedan är resultatet.

Elk on the train

Jag kom hem nästan 4 timmar efter jag lämnat kontoret. Trött och hungrig.

Tågföraren kom ut och pratade med oss resenärer när det inte hade hörts i tågets PA-system om problemen med framförvarande tåg, någon frågade hur många älgar som körts på, “339 stycken sedan januari” och vad jag vet och hört så har det bara på den sträckan jag åker (Eskilstuna/Stockholm) körts på inte mindre än 32 älgar tidigare, nu alltså uppe i 35.

Svenska staten borde öppna sina data på samma sätt som USA har tillgängliggjort sina på sajten data.gov, rådata och rafinerade data i maskinläsbart i praktiska format.

På data.gov finns tre olika kataloger och de mest intressanta är “rådata” och “geodata”, allt är givetvis sökbart.

Om Sverige skall behålla någon slags position inom innovation och utveckling, behöver vi få tillgång till dessa data, de är redan betalda med skattepengar (då borde de tillhöra folket) och den marginella kommersiella försäljning som sker (SMHI och Lantmäteriverket) inbringar inga större pengar tillbaka till statskassan — låt allmänheten få sätta tänderna i dessa data och våga släppa taget.

Snälla makthavare, släpp våra data lös.