1. Breathe
   
2. No Line On The Horizon
   
3. Get On Your Boots
   
4. Magnificent
   
5. Beautiful Day / Blackbird (snippet)
   
6. New Year’s Day
   
   Obligatorisk allsång.
7. I Still Haven’t Found What I’m Looking For / Movin’ On Up (snippet)
   
   Ingen U2 konsert är komplett utan denna.
8. Stay (Faraway, So Close!)
   
   Ståpäls-faktor!
9. Unknown Caller
   
   Tror inte jag hört denna tidigare…?! Jag har typ allt de givit ut och en massa bootlegs, men denna tycks ha gått mig helt förbi — alternativt har den inte lämnat några som helst spår.
10. Electrical Storm
    
11. City Of Blinding Lights
    Ståpäls-faktor!
12. Vertigo
    
13. I’ll Go Crazy If I Don’t Go Crazy Tonight / O Come All Ye Faithful (snippet)
    
14. Sunday Bloody Sunday
    
    Obligatorisk och kraftig ståpäls.
15. Pride (In The Name Of Love) + MLK + Walk On
    
16. MLK — (se ovan)
17. Walk On / You’ll Never Walk Alone (snippet) — (se ovan)
18. Where The Streets Have No Name
    
    En klassiker live även denna med hög ståpäls-faktor.
19. One
    
    Den dag jag dör och blir pyttipanna, aska eller landfill — spela den här på min begravning.

Extranummer:

1. Ultra Violet (Light My Way)
   
   Klassiker som inte spelas så ofta, kanske lite bortglömd.
2. With Or Without You
   
   Så sjukt bra och så rätt.
3. Moment of Surrender
   

Jag har suttit och kikat igenom klippen och haft ståpäls och rysningar, den här konserten har nog satt minst lika djupa spår som konserten 1997 – POP .. som jag levde länge på. Jag håller nog POP albumet nästan lika högt som det första jag köpte, The Joshua Tree, som är typ heligt i min värld.

Klippen lämnar att önska, i både ljud och bildkvalité — det var känslan jag var ute efter, vill ni ha DVD kvalité… köp den på DVD eller se konserterna live (det är BTW oöverträffat)!

Den nya plattan No Line On The Horizon har jag inte köpt än, har lyssnat en del på den på Spotify, den kräver en del lyssning innan något sätter sig men det finns några låtar som har potential att bli klassiker; Magnificent och Moment Of Surrender.

Batteriet skall vara på 1340mAh (milliAmperetimmar) och i specifikationerna nämns taltider som 400 minuter för WCDMA (3G) eller 450 minuter för GSM (2G) samt standbytider på 660 timmar för WCDMA eller 420 timmar för GSM — vilket inte riktigt känns när man använder den, rutinen har blivit att lägga luren på laddning varje kväll. Det är stor skillnad mot min gamla SE W810i som jag oftast laddade söndagnätter och sedan någon gång mitt i veckan efter behov men oftast bara två laddningar i veckan.

Jag hoppas HTC snart släpper ett nytt batteri med högre/längre kapacitet, 1340mAh känns lite klent och snålt. 2500mAh eller mer skulle nog vara helt ok, ladda varannan dag.

Konserten var allt det där man kan förvänta sig av U2, spektakulära videoskärmar i kolossalformat, gamla godingar och nytt material. Om jag jämför den här konserten mot de två tidigare, så är jag lite besviken på det nya materialet från den senaste plattan, som jag upplevde som ganska platt men som ända har ett par guldkorn som med tiden kan växa och bli klassiker.

Nu återstår utcheckning och hemresan, tåg ett par timmar tillbaka till Eskilstuna.

Årets höjdpunkt infaller redan imorgon, jag och cirka femtio tusen andra skall se U2 på Ullevi i Göteborg. Jag har tidigare sett dem 1997 (Pop) och 2005 (How to dismantle…), båda på Ullevi. Jag avstod deras konsert i Globen 2001, för jag skulle inte för allt i världen vill vara instängd med 13000-14000 människor i en trång och sluten arena, jag litar inte på att alla hinner ut om något skulle hända, dessutom har inte ljudet någonstans att ta vägen — jag har ju redan tinnitus så jag är extra försiktig, imorgon med pluggar i öronen och reserv i fickan.